Jag vet att det låter klyshigt, men jag måste fan ha världens finaste pojkvän. Självklart så saknar jag honom till tusen, men trodde det skulle bli så mycket jobbigare när han är borta. Men när vi pratar i princip varje dag så fort han får tid, och tillochmed ringer och pratar med mig i flera timmar medans dem andra har efterfest så fylls jag av sån lycka, visste inte att man kunde vara så kär som jag är i min marcus. Igår blev det i allafall ett roligt samtal på skype eftersom han var så jäkla full haha och nu är dem påväg vidare i landet! Snart är jag där...Jultomten om jag får önska mig nåt i år så önskar jag mig att sex veckor går JÄTTE fort, för då är jag i thailand :)

 I won't ever give up of something that is so strong, cause we made it all this way